det är egentligen så mycket som jag borde skriva, som borde sägas, men jag är för feg. hade jag gjort det så hade det blivit kalabalik och det behöver vi väl inte ha? jag bara skrattar åt det. rakt i ansiktet. ha. ha. ha.

först och främst vill jag rikta ett STORT tack till mina föräldrar. världens bästa. som stöttar, lyssnar, står ut och finns där i vått och torrt. jag kan ringa för att skrika, gråta eller bara för att prata utan att nilägger på. fast ibland hade ni nog helst velat ;) ni ska veta hur mycket ni betyder för mig. jag älskar er så enormt mycket. <3

nu ska jag vara lite egoistisk istället och skriva om mig själv. va ju ett tag sen. förlåt. igen.

för ca 2½ veckor sedan så vaknade jag av en ENORM smärta mellan brösten, det var som om en kniv högg mig, det gjorde ont, så jävla ont. det höll i sig i ca 5 timmar och jag hade rätt så svårt att sova. visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. det slutade med att jag halvlågsattkröp i ngn konstig ställning på golvet. dagen efter så pratade jag med på mamma, sjukvårdsupplysningen (som borde skicka sina sköterskor och läkare på en kurs i att vara trevlig) och slutligen vårdcentralen och alla tippade på ett gallstensanfall. vad det berodde på? antagligen på att jag åt omelett varje dag. ops. iaf. jag fick tid till en väldans trevlig läkare. dr Maja :) som tog massa prover, kände mig över gallan (grät som ett barn) och skickade remiss till ultraljud. 2 dagar senare låg jag där på undersökningsbordet med varm gegga på kroppen och en väldigt ickepratglad läkare körde med apparaten över mig. när hon kom över gallan så grät jag som ett barn. igen. MEEEEN gallan va normal och inget ovanligt med det. DOCK så hittade hon ngt konstig på min högra njure. visst ömmade det när hon körde med makapären där men inget jag känt av innan. utan det är där gallan sitter som jag panikade. jaha. hon skulle skicka svaren till min läkare och jag fick torka mig, klä på mig och gå ut. när jag precis hann ut genom dörren springer en sköterska efter mig. STOPP. hon vill göra fler undersökningar så kom och lägg dig igen. jaha? ja det va det här med njuren, jag vill titta en gång till. suck. efter andra undersökningen så hänvisade hon mig att ringa min läkare igen för att höra vad proverna sade tillsammans med detta. ringde den vänliga dr. Maja och fick en ny tid. jag va där i tisdags förra veckan. söndagen innan så började jag få enooooormt problem med andningen. och natten till tisdagen vaknade jag av att jag inte kunde andas och när jag väl klarade av det så gjorde det ont, så JÄVLA ont. panik. ringa ambulans? naj, vill inte behöva dra upp Ludvig. stå ut. ska till läkaren imorgon. kommer dit. hon totalundersöker mig från topp till tå. det enda proverna visade var att jag hade för högt antal vida blodkroppar (tror d va det). alla andra prover var fina. kompletterade med andra prover. kom nog fram till att det här med andningen kan vara en inflammation. vila, inga lyft och äta tabletter. jo jaha. ensam med en 1-åring vissa dagar. inga lyft? vila? ha. men försöker så gott jag kan. hon skulle återkomma på torsdagen för att berätta om dom nya provsvaren. hon ringde. visade fortfarande samma sak. och njurproverna var fina. vet fortfarande inte vad det var som syntes på ultraljudsbilden. hon ringer igen den 22.e för att kolla om jag fortfarande har svårt med andningen. och tro mig. det har jag. jag blir andfådd bara av att försöka andas. det är ett helvete. jag har så jävla jobbigt. kan inte göra ngt. idag har vi varit iväg i 2 omgångar och nu har jag feberfrossa, smärta och andfåddhet. är så jävla trött på det. men samtidigt. ngnstans finns det en människa som har det värre än mig. förhoppningsvis är detta bara en inflammation. ngnstans. är iaf tacksam över kärleken från min familj som stöttar mig.

i förra veckan gick även vår kylskåp sönder. precis vad man vill ha i december innan jul. men inget att be för, bara ge sig ut på kylskåpsjakt. och nu har vi ett jättansfint svart :) kan man bli kär i ett kylskåp? :)

nu ska jag gå in och titta på min underbart vackra son som sover så gott innan jag går och lägger mig. förr la jag mig för att sova mellan 22-23. nu klarar jag knappt till 20. vet att jag kanske är gnällig. men jag mår inte bra. så nu vet ni det. men jag lever och jag har världens finaste familj i Malmö, Broby och Knislinge <3 så jag klarar det.

har en känsla av att jag inte kommer att uppdatera innan julafton så här får ni en hälsning från oss. vårt julkort.

GOD JUL

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Även om bröllopet kanske egentligen är rätt långt borta just nu så känns det ändå väldigt nära. Av ngn anledning så känner jag mig stressad. ha ha. Men bara för att jag är en sådan planerare tror jag. De tär mkt som måste ordnas och jag vill få ordni...

Alltså jag veeeet. Det är sjuuukt (gud vad fjortis det lät) längesedan jag va här inne. Vet inte ens om någon bryr sig egentligen. Och jag har nog faktiskt inget att skylla på mer än att det har varit väldigt mycket. Ellioth har varit väldigt väldigt...

japp... detta är min son det... min smarta son... och bortse nu från röran. höll på att storstäda den dagen :)   ...

Usch hujedamej. Igår började det. Till slut låg hela familjen i magsjuka. Till å med lille Ellioth. Annars är d ju rätt ovanligt att så små får det. Men å andra sidan. Det är ovanligt att barn under 2 år får halsfluss. Ludvig fick det 2 ggr på 2 måna...

Jag förstår inte hur han orkar? Ludvig alltså. Han tar musten ur mig. Han har så jävla mkt energi samtidigt som han är så jävla trött. Han har ju slutat vila lunch här hemma helt. Har han inte gjort på över 1 månad. Inte för att inte vi vill. Nej då....