vilken jävla jul vi har haft. inte precis den man verkligen planerade att få.

natten till den 22.e fick Ludvig hög feber. 39.2 vaknade han av och var stekhet. började ge alvedon. han drack ändå bra sen på dagen och verkade inte så tagen av det bortsett från att han vägrade äta, men pratade med min dr när hon ringde mig för att boka in mig på en lungröntgen och ny läkartid och hon sa att vi skulle avvakta och se ngn dag innan man sökte läkare. kunde ju "bara" va 3-dagars febern eller en vanlig febertopp. på em/kvällen blev han mycket sämre, 40.2 grader hade han och va väldigt tagen. sov mycket och va trött. den 23.e va jag inne på röntgen på morgonen och när jag kom hem så verkade han pigg och han hade busat med pappa + att han var feberfri. MEN. febern kom tillbaka vid 10.0o och då hade han 38 grader. han sov i 2 timmar sen vaknade han skrikandes och va brännhet.  han tog sig även för halsen och luktade lite. jag ringde då till vår vc eftersom jag skulle dit för att ta fler prover och få svaren från röntgen samma dag. men det var aplång kö så vi stoppade in Ludvig i bilen och körde ner för att sitta i kö till att få träffa en sköterska istället.  fick träffa en sån enormt snäll sköterska som tog halsprov och stick i fingret. Ludvig var verkligen jätteduktig. han fick ett fint märke av ssk  Sara som han inte släppte förrän vi fick slita den ifrån honom när han skulle läggas. vår prins. iaf. halsprovet var positivt för halsfluss och han hade 39.6 grader feber. jag är så glad att jag lyssnade på mig själv och inte väntade ytterligare ngn dag trots att han varit feberfri och pigg på morgonen. vår lilla prins. <3 började med antibiotikan på kvällen och gav alvedon och han sov heeela natten. vaknade julafton morgon och verkade lite piggare redan. efter att ha öppnat sin julklapp han fått i strumpan av farmor och farfar så blev det ab och sen vila igen. lillen va så trött. när han vaknade igen vid 12 var han väldigt mycket piggare och sprang runder, tänk vad ab kan göra skillnad efter bara 2 doser. så vi bestämde oss för att köra till Broby så han kunde få lite julfirande iaf. och han va så duktig och glad. han busade med sina kusiner och mös med mormor och moster. han va väldigt trött dock och planen var att köra hem efter att tomten kommit som skulle va där 17.30 men tomten blev försenad så vi fick vänta. han blev försenad över 1 timme. så vi kom hem sent. men Ludvig sov hela vägen hem och efter att vi kommit hem, gett ab och lälling så somnade han direkt igen. <3 och så va det då juldagen. han var pigg och sprallig på morgonen, inga problem alls. tills jag klädde av honom för att han skulle bada, hela han var prickig på ryggen, rumpisen och bålen. jag ringde 1177 eftersom han går på ab och dom sa att jag skulle åka in till jouren för att ta det säkra före det osäkra. det kunde bara vara feberutslag men även en allergireaktion på pencillinen. och där skulle vi även få en annan antibiotika istället för Kåvepenin. sagt och gjort, vi åkte dit och fick träffa världens JÄVLA MEST NONCHALANTA OCH ARROGANTA JÄVLA LÄKAREN SOM FINNS!!! hon menade på att hon inte kunde göra en riktig undersökning eftersom han grät. no shit. han är 1 år, sjuk och hon höll på att vifta och stojja och skrämde livet ur honom. hon va så jävla nonchalant. ja å först trodde hon inte på att han hade halsfluss eftersom han inte går på dagis. NÄHÄ!!!!!?????? men så kollade hon honom i halsen och ja, den va ju då röd och svullen. no shit sherlock... jävla idioitfanskap. iaf. hon sa att vi skulle avbryta ab för säkerhets skull och kontakta vår vc idag. vi fick inte den andra pencillinen. nä då. hon sa att ingen har väl dött av lite streptokocker. NÄHÄ? Ludvig var väldigt tagen efter detta och trött så han sov jättemycket. och jag var orolig över att han skulle få tillbaka halsonten igen när det nu värsta äntligen släppt. men jag ringde imorse (och hör å häpna, jag lyckades träffa precis när slussen öppnade för jag var nummer 1 i kö) och vi fick tid till dr Maja. hon som även utreder mig och jag blev så glad för hon är snäll, trevlig och ödmjuk. vi kom dit och hon tittade på utslagen och i halsen. hon sa att det var svårt att se på utslagen vad det berodde på, och troligtvis är det nog bara feberutslag men hon gav annan pencillin som vi började ge idag. man vill ju inte riskera att det går illa så han går bort från oss. usch... hemska tanke... men nu ska vi nog få bukt på detta. och han är verkligen så duktig på att ta pencillinen. <3 tog även halsprov på mig och Johan om vi var friska bärare eftersom han inte går på dagis. men det var negativt för hon har inte ringt. så d va skönt.

vi får verkligen hoppas att han får en bättre och roligare jul nästa år <3

så nu när han är lite piggare så ska vi till farmor och farfar imorgon för att fira lite jul. skulle ju egentligen dit den 23.e, men ja, det gick ju inte precis. så imorrn ska han få öppna mer julklappar :)

tack alla ni som bryr er om oss <3 ni är guld värda.

kan även tillägga att jag fick ett glatt brev på posten idag :D tihi...

det är egentligen så mycket som jag borde skriva, som borde sägas, men jag är för feg. hade jag gjort det så hade det blivit kalabalik och det behöver vi väl inte ha? jag bara skrattar åt det. rakt i ansiktet. ha. ha. ha.

först och främst vill jag rikta ett STORT tack till mina föräldrar. världens bästa. som stöttar, lyssnar, står ut och finns där i vått och torrt. jag kan ringa för att skrika, gråta eller bara för att prata utan att nilägger på. fast ibland hade ni nog helst velat ;) ni ska veta hur mycket ni betyder för mig. jag älskar er så enormt mycket. <3

nu ska jag vara lite egoistisk istället och skriva om mig själv. va ju ett tag sen. förlåt. igen.

för ca 2½ veckor sedan så vaknade jag av en ENORM smärta mellan brösten, det var som om en kniv högg mig, det gjorde ont, så jävla ont. det höll i sig i ca 5 timmar och jag hade rätt så svårt att sova. visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. det slutade med att jag halvlågsattkröp i ngn konstig ställning på golvet. dagen efter så pratade jag med på mamma, sjukvårdsupplysningen (som borde skicka sina sköterskor och läkare på en kurs i att vara trevlig) och slutligen vårdcentralen och alla tippade på ett gallstensanfall. vad det berodde på? antagligen på att jag åt omelett varje dag. ops. iaf. jag fick tid till en väldans trevlig läkare. dr Maja :) som tog massa prover, kände mig över gallan (grät som ett barn) och skickade remiss till ultraljud. 2 dagar senare låg jag där på undersökningsbordet med varm gegga på kroppen och en väldigt ickepratglad läkare körde med apparaten över mig. när hon kom över gallan så grät jag som ett barn. igen. MEEEEN gallan va normal och inget ovanligt med det. DOCK så hittade hon ngt konstig på min högra njure. visst ömmade det när hon körde med makapären där men inget jag känt av innan. utan det är där gallan sitter som jag panikade. jaha. hon skulle skicka svaren till min läkare och jag fick torka mig, klä på mig och gå ut. när jag precis hann ut genom dörren springer en sköterska efter mig. STOPP. hon vill göra fler undersökningar så kom och lägg dig igen. jaha? ja det va det här med njuren, jag vill titta en gång till. suck. efter andra undersökningen så hänvisade hon mig att ringa min läkare igen för att höra vad proverna sade tillsammans med detta. ringde den vänliga dr. Maja och fick en ny tid. jag va där i tisdags förra veckan. söndagen innan så började jag få enooooormt problem med andningen. och natten till tisdagen vaknade jag av att jag inte kunde andas och när jag väl klarade av det så gjorde det ont, så JÄVLA ont. panik. ringa ambulans? naj, vill inte behöva dra upp Ludvig. stå ut. ska till läkaren imorgon. kommer dit. hon totalundersöker mig från topp till tå. det enda proverna visade var att jag hade för högt antal vida blodkroppar (tror d va det). alla andra prover var fina. kompletterade med andra prover. kom nog fram till att det här med andningen kan vara en inflammation. vila, inga lyft och äta tabletter. jo jaha. ensam med en 1-åring vissa dagar. inga lyft? vila? ha. men försöker så gott jag kan. hon skulle återkomma på torsdagen för att berätta om dom nya provsvaren. hon ringde. visade fortfarande samma sak. och njurproverna var fina. vet fortfarande inte vad det var som syntes på ultraljudsbilden. hon ringer igen den 22.e för att kolla om jag fortfarande har svårt med andningen. och tro mig. det har jag. jag blir andfådd bara av att försöka andas. det är ett helvete. jag har så jävla jobbigt. kan inte göra ngt. idag har vi varit iväg i 2 omgångar och nu har jag feberfrossa, smärta och andfåddhet. är så jävla trött på det. men samtidigt. ngnstans finns det en människa som har det värre än mig. förhoppningsvis är detta bara en inflammation. ngnstans. är iaf tacksam över kärleken från min familj som stöttar mig.

i förra veckan gick även vår kylskåp sönder. precis vad man vill ha i december innan jul. men inget att be för, bara ge sig ut på kylskåpsjakt. och nu har vi ett jättansfint svart :) kan man bli kär i ett kylskåp? :)

nu ska jag gå in och titta på min underbart vackra son som sover så gott innan jag går och lägger mig. förr la jag mig för att sova mellan 22-23. nu klarar jag knappt till 20. vet att jag kanske är gnällig. men jag mår inte bra. så nu vet ni det. men jag lever och jag har världens finaste familj i Malmö, Broby och Knislinge <3 så jag klarar det.

har en känsla av att jag inte kommer att uppdatera innan julafton så här får ni en hälsning från oss. vårt julkort.

GOD JUL

konstant trött. jag hade kunnat sova bort mitt liv nu känns det som. går som i en dimma. jag mår inte bra. varken psykiskt eller fysiskt just nu. saknar att ha en vän nära mig. saknar min mamma. åh vad jag saknar min mamma. bara att få släppa spärren och få gråta ut mot hennes axel. just nu är det bara så jobbigt. jag mår allt annat än bra. är glad att jag har Ludvig som lyser upp det. svårt att va ledsen i hans närhet. han är så underbar. denna lilla människan. idag fick han sin första asfaltkyss. lille prinsen. skrapade upp näsan och en bula i pannan. men han grät bara i typ 30 sekunder och sen va det bra igen. mammas lille prins <3 Johan har varit ledig idag. skönt. och han är ledig imorrn och lördag me. så jag får chansen att kunna vila. fick ny läkartid. provsvaren va färdiga. vet ju redan ultraljudssvaren. allt är en förvirring just nu. det är jobbigt att ha denna smärtan samtidigt som man ska kunna ta hand om Ludvig till 100%. tur att han är en sån nöjd liten sötfis så han inte behöver ut och röja eller träffa andra hela tiden. utan kan leka själv så fint. och det är så underbart nu när han har lärt sig pussas. säger jag att jag vill ha en puss så kommer han fram till mig med öppen mun och pussas. så underbar varelse. som jag älskar min son <3

amen åh jag veeeeeeet. för jävla daulit av mig rentutavsagt... finner inga ord. och har inte heller ngn riktigt ursäkt mer än att jag bara startar datorn typ once a month och det är när räkningarna ska pröjsas, och inte ens då bloggade, men nu :)... så så så...

det har hunnit hända mycket iaf. vår lille prins har hunnit bli 1 år. kan ni tänka er. 1 helt år har gått förbi oss. tiden går för fort. alldeles för fort. men han kommer alltid vara min bebis. vår söta lille Ludvig... han har utvecklats så mycket.

- han går, gjorde han visserligen redan runt 9 månader, men sen när han började krypa så gick det fortare att ta sig fram så då kröp han bara istället, men ngn vecka innan han blev 1 så började han gå igen.

- hans första tand har kommit fram, där UPPE. det är så jävla sött när han ler och man ser den vita bissingen =)

- han pratar. så bra och tydligt. förutom mamma och pappa så säger han bl.a; mjau, tack, katt, tittut, hej, bebis och massa andra ord. han härmar så bra. säger vi ett ord några gånger så sitter det där sen.

- han förstår så bra. frågar jag var bilen är så hämtar han den (inte den riktiga dock utan leksaksbilen;)), frågar jag var bollen är så hämtar han den, frågar jag var katterna är så går han och letar upp dom. så duktig.

- frågar jag vad bilen säger så låter han bruuum, frågar jag vad katten säger så jamar han. så sött :)

- han går på pottis

- han reser sig själv utan att hålla mot något

och en massa annat. det är så härligt att få vara med om en sådan här utveckling. att få se något nytt hända varje dag. det är så underbart. han är så underbar.

hans 1 års kalas blev kanonlyckat och bra. fick massa fina paketer :) väntar dock på fotona från pappa PIK PIK PIK :) men får väl ta dom på hårddisken när vi kommer upp till jul :) dock saknade vi min bror med daniella och sen va ju inte PIFFI PÄRSSON där heller. men men :(

visst är han absolut den sötaste i heeeela vida världen???

stor kille på sin 1 års dag :) ber om ursäkt för toastolen ;)

far och son. mina fina pojkar <3

gul flagg!!!!! :D

sötaste pepparkakan :) åh naj, detta är inte julkortet. det visar jag som vanligt inte upp förrän det är skickat :)