idag gick jag ut en promenad längs stranden. såg och hörde vågorna. helt ensam. samtidigt som det var enormt mysigt och då jag tänkte tillbaka på massa minnen som denna plats innehåller så kunde jag ändå inte hjälpa att jag kände mig som världens ensamaste person.... speciellt när jag blickade bakåt och såg att det enbart var mina fotspår i sanden.

givet hade jag kameran med mig och tog massa fina bilder...

- en annan väg att vandra på -