Wheenä tvättar tassen  

Gojje myser

Och gäspar :)

Wheenä vill ut :)

Släpp ut mig matte :)

Äntligen ute

Herren - eller damen - på täppan :)

Vad pysslar grannarna med?

gud i helvete vad deprimerad och bitter på livet jag var för två år sen. när man läser gamla inlägg som dyker upp. jag va så nere och totalt väck. kände mig så värdelös och ovälkommen i livet. och allt pga en person. en person som trampade sönder mig efter tre år. då kunde jag ge allt för att få tillbaka det vi hade skapat. nu är jag glad över att det inte blev så. hur kunde jag få för mig att offra allt för honom? hur kunde jag va så dum? jag fick det bästa av situationen. det bästa som någonsin hänt mig. JOHAN! han kom till mig som om han visste om det i förväg. han brydde sig om mig trots att jag var ett vrak. han gav inte upp. och till slut lyckades han fånga in mig och lyfta upp mig. få mig att inse att jag var värd ngt. och vi fick det bästa tillsammans. helt oplanerat och som en bra olyckshändelse kom världens finaste människa till oss. LUDVIG. då var jag ett vrak som inte brydde sig om ngn annan eller mig själv. söp ner mig. åt inte. va ett vandrande skelett och festade konstant. hade mina vapendragare. piffi och malin. gyd vad vi gjorde allt man inte ska göra, som vi slösade bort våra liv. vi festade som om det inte skulle komma en morgondag. och kom det en morgondag så mindes man ändå inte gårdagen. jag va så lycklig när jag var med dom. men NU kan jag vara lycklig utan dom. NU har jag min EGEN familj. johan, wheenä, gojje och ludvig. vi är en familj som har så mycket kärlek att ge varandra. jag är så lycklig. så jag är glad att han lämnade mig ensam kvar två dagar innan julafton efter tre år. för jag vann. jag drog vinsten. älskar min familj så otroligt mycket. Johan är så otroligt fin och underbar. och tillsammans har vi det finaste som finns. så egentligen ska jag väl tacka honom, han som gick. för han gjorde mig en tjänst...