Hur kan man ha så många grejor i en lägenhet som jag har? Shit säger jag bara. Förstår ingenting. Ha ha....

usch, igår blev jag så sentimental när jag fortsatte tömma och rensa lägenheten. började fan böla. och jag menar, hallå böla för att man lämnar en lägenhet? Men det är bara att inse, det är den absolut finaste och bästaste lägenhet någonsin. Den är en stor del av mig. I den har jag skrattat, gråtit, viskat, skrikit, älskat, hatat, bråkat. Om dom väggarna kunde tala så hade det blivit en rejält grymt bra bok, eller film. Undrar vad Gerda har berättat för mamma. Ha ha. Så många minnen som kom upp igår. Ha ha, när jag och Piffi varit ute och svirat, vaknar på morgonen och frågar var fan man är. Försökt pussla ihop kvällen innan. Alla fester man haft. Alla myskvällar. ALLT! Och sen för att inte tala om omgivningen. Mina älskade grannar. Det sociala. Att det alltid finns någon hemma som man kan prata me, gråta ut hos, skratta me. Jag som är så social. Jag menar, den omgivningen och gemenskapen finns INGEN ANNANSTANS! Usch, jag blir tårögd bara av att skriva om det. I min lägenhet så känner jag mig hemma. HEMMA! Men sen samtidigt så vill jag skapa ett liv med Johan, en framtid. Inte vara kvar i det förflutna. Utan blicka framåt. Det vill jag verkligen. Så då finns det inget annat val... Jag måste lämna min älskade lägenhet. Det känns som om jag skär av en del av mig själv. Det är tufft. Det är enormt jobbigt. Det känns i hela mitt hjärta. Men jag vet att jag gör rätt. Jag följer mitt hjärta. Och Johan har mitt hjärta. Så enkelt är det.

Åh min älskade Johan, snart är vi sambos :) <3

 

Pattsy

19 augusti 2009 21:08

Ja kommer på tisdag å tar farväl av Malcolm =) Tror han tycker de är ok att du flyttar ;-)

http://lillasysterpaj.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Även om bröllopet kanske egentligen är rätt långt borta just nu så känns det ändå väldigt nära. Av ngn anledning så känner jag mig stressad. ha ha. Men bara för att jag är en sådan planerare tror jag. De tär mkt som måste ordnas och jag vill få ordni...

Alltså jag veeeet. Det är sjuuukt (gud vad fjortis det lät) längesedan jag va här inne. Vet inte ens om någon bryr sig egentligen. Och jag har nog faktiskt inget att skylla på mer än att det har varit väldigt mycket. Ellioth har varit väldigt väldigt...

japp... detta är min son det... min smarta son... och bortse nu från röran. höll på att storstäda den dagen :)   ...

Usch hujedamej. Igår började det. Till slut låg hela familjen i magsjuka. Till å med lille Ellioth. Annars är d ju rätt ovanligt att så små får det. Men å andra sidan. Det är ovanligt att barn under 2 år får halsfluss. Ludvig fick det 2 ggr på 2 måna...

Jag förstår inte hur han orkar? Ludvig alltså. Han tar musten ur mig. Han har så jävla mkt energi samtidigt som han är så jävla trött. Han har ju slutat vila lunch här hemma helt. Har han inte gjort på över 1 månad. Inte för att inte vi vill. Nej då....