sitter och läser gamla blogginlägg. Här är ett

2009-04-30

dåtidens dagens plus och minus

+ härligt sommarväder

+ bilen drar upp till Herrljunga efter 18.00

+ fick besök av Anneli och Hugo idag

+ Andy kom förbi imorse för att hämta videokameran, alltid lika glad över att se hans underbara ansikte

+ Killen från Loomis som kom idag var himla grann och bjöd ner mig till Malmö. :)

- det är sommarväder och jag sitter inne

- saknar Andy så enormt mycket idag

- är stentrött för att jag var uppe så tidigt för att hinna tvätta

- för många dagar kvar till Skenefestivalen

Det var första gången som Johan bjöd ner mig till Malmö.. Jag sa inte ja då, eller jo det gjorde jag. Han tyckte jag kunde komma ner till Malmö och festa (det var valborgshelg) och eftersom jag skulle till Grude med Madde så kunde jag inte då, men sa att vi får fixa det ngn helg. Det blev det, fast det blev en dejt på tu man hand istället :)

Då var jag fortfarande fast på Andy, fast jag visste nog innerst inne att det aldrig skulle bli vi igen, det var inte förrän jag verkligen vaknade en morgon och tänkte för mig själv "jag kan fortsätta det livet jag har nu och vara olycklig, eller så kan jag inse att jag är värd lycka och göra det bästa för mig." så då sa jag till Johan att jag ville träffa honom... och då bestämde vi en dag jag skulle komma ner. Sen den dejten, sen den torsdagen, så hade jag bara underbara vackra Johan i huvudet.. och det kändes underbart ska jag säga... helt jävla underbart. fast rädslan fanns ju där - när det började bli allvar - att jag skulle bli sårad igen. men Johan lekte inte med mig, utan han tyckte verkligen om mig. och det gick över till kärlek och nu älskar han mig. jag är älskad av en helt underbar person... <3

Och detta skrev jag dagen efter vår dejt

09-06-05

helt ärligt. gårdagen kan beskrivas med många ord. underbar. härlig. fantastisk. rolig. verklighet.

behöver inte sägas mer. Jag fick mig en rejäl tankeställare. till det positiva. och jag vill tillbaka. är bara rädd. rädd för att allting är en dröm. rädd för att allt inte menas. även om det bara är en dröm, så vill jag tillbaka.

jag ler.

och idag blir det bara bättre. idag är det äntligen dags för Skene. jag är duktigt trött nu. inte sovit på ett dygn. ska till jobbet snart, sen bär det av till varberg direkt efter jobbet. jävla tur att J redan har ställt upp husvagnen, för jag lär verkligen ta mig en rejäl powernap när jag kommer fram. det ska fan gudarna veta.

sluta ;)

jag var verkligen så glad efter den dejten. allt kändes så bra. jag kände mig levande igen. det var en sån underbar känsla. Johan frågade mig första gången om vi skulle ses 090430 och vår dejt var 090604. Vi pratade mkt i tfn och smsade mycket innan. lärde känna varandra och jag hänvisade honom även till min blogg så han kunde förstå lite vem jag var och varför jag mådde som jag mådde och levde som jag levde.

visst jag saknar det livet ibland, festandet, att man inte behövde stå till svars för ngn annan, att man bara behövde tänka på sig själv. men jag skulle aldrig i hela mitt liv byta ut mitt liv med Johan till det gamla livet igen. Det enda jag saknar mer än vad jag har nu och vill ha tillbaka, är min kropp som jag hade då. Visst jag var olycklig och det resulterade i att jag aldrig åt och drack konstant. Sen när jag träffade Johan och blev lycklig, då började man få tillbaka aptiten. inte bra, men dessa enstaka kg ska bort igen, så jag trivs med mig själv så som jag trivdes med mig själv då. jag hade enormt bra självförtroende, ngt som jag inte har nu. även om jag vet att johan älskar mig och mina kurvor. men jag gör inte det. tyvärr. man har alltid en trivselvikt och ett trivselutseende. jag tänker inte låta det hända igen, det som hände när jag och A flyttade ihop. att jag helt plötsligt vägde +10 kg. NEVER! men jag är ju medveten om det nu, så då tänker man sig för tidigare. Och det är bra...

090615

Som ni säkert alla har förstått som läser min blogg ofta så är jag mycket gladare nu för tiden och jag har kunnat uppdatera min planlista. Anledningen heter Johan. Jag har mått sjukt dåligt sen uppbrottet och hela tiden har jag hört orden "gå vidare". Jag har inte riktigt velat gå vidare för av ngn anledning så har jag velat vara kvar i det förflutna. Men sen träffade jag Johan via jobbet. Han frågade nga gånger om jag inte ville komma ner till Malmö. Först kände jag mig tveksam men sen gjorde jag det. Och jag är så glad för det. För han får verkligen mig att må bra. Han gör mig glad och han inser att mitt liv är värt att leva. Vi trivs bra ihop och vi ska fortsätta träffas för att se vad som finns. Skynda långsamt. Samtidigt som jag har varit så glad för detta så har jag känt oro för att berätta detta för Andreas. Eftersom vi är så bra kompisar och står varandra nära. Men han var glad för min skull. Visst känns det sa han, men han vill inte mista mig helt så vi är inte ovänner eller något alls. Och det känns himla skönt för mig. Allt ordnar sig till slut, men man ska inte skynda sig direkt som alla har påpekat för mig. För hade jag inte fått vara ledsen och ha sorg i den tid jag ville ha det så hade jag bara rusat in i ngt eller gjort ngt annat istället för att vänta tills det känns rätt. Och det gjorde det verkligen med Johan. Så jag är glad att jag inte lyssnade på andra utan att jag lyssnade på mig själv. Det enda som suger getballe är att han bor i Malmö. Förstår ni hur drygt det är att åka dem två timmar det tar med tåget? bah. Men samtidigt skönt att vi inte bor så nära varandra. För då har man sin egen tid och så ses man på helgerna. Det är så man skyndar långsamt. :) pluset är ju dock att vi har lyckats pricka in våra semestrar på samma veckor. Så det ska bli mysigt. Nu står jag bara inför tveksamheten om Vimmerbyveckan... Nåja, det känner jag hur jag ska göra när det börjar närma sig.

Men nu vet ni alla det, att Kim är glad. Och denna glädjen stavas Johan

I detta inlägget berättade jag om mig och Johan. Och det var underbart att kunna göra det. Men det där med att skynda långsamt, ja det vet ni alla hur det gick ;) bor i malmö nu, på torsdag är jag skriven i malmö, på torsdag är jag inte längre skriven i halmstad, på torsdag är jag boende skånetös igen. på torsdag börjar en ny epok i mitt liv :)

detta året har präglats av olycka och lycka. Jag har varit nere på botten och vänt och nu är jag defintivt uppe på toppen. jag är lycklig, jag är älskad. jag ger lycka och jag älskar.

090622

tog bort den sista punkten jag hade på min planlista. punkt 22: aldrig mer bli kär

för jag är kär. det är jag verkligen. trodde aldrig jag skulle vilja eller kunna känna kärlek igen. mest vilja. för jag var så fastlåst på Andy och bara väntade att han skulle komma tillbaka, men det gjorde han aldrig, han ville inte det. Så då bestämde jag mig för att hellre försöka vara lycklig och glad än olycklig och sitta och vänta på ngn som inte vill vara med mig. Och då bara kom Johan sådär. Tog mig med storm direkt. Är glad att han kom så "sent" in i mitt liv som han gjorde. För hade det varit för två månader sen så hade jag inte varit redo. Men då var jag när han kom in i mitt liv. Och jag mår så bra. Så jävla bra. Så riktigt jävla fantastiskt bra. Och det känns så härligt. Jag är så lycklig just nu. Du gör mig hel Johan. Tack för din kärlek och glädje. <3

som ni alla vet så hade jag en gigantisk lång planlista

1. Hitta styrkan igen.

2. Släppa taget. 

3. Börja le igen. 

4. Göra stan med Mattias så ofta som det går :) - kontot i fara där ja ;)

5. Få tillbaka min självkänsla.

6. Inse att det inte var pga mig och att jag faktiskt är värdefull.

7. Hitta någon som jag vill vara med och som vill vara med mig, hålla mig i handen och faktiskt tycker om mig för att jag är jag.

8. Bli rik :)

9. Hoppa fallskärm med Mattias.

10. Hålla min nya form.

11. Träffa Piffi & c.o oftare.

12. Köpa ny TV och surroundsystem.

13. Umgås med min familj oftare. 

14. Ta tag i fotograferandet igen.

15. Sluta blicka bakåt.

16. Skaffa egen studio.

17. Vara tacksam för att jag är i livet.

18. Sluta sitta hemma och vara bitter. 

19. Träffa nytt folk

20. Skriva en låt till Melodifestivalen tillsammans med Nina :)

21. Tatuera mig.

22. Aldrig bli kär igen...

Där denna sista punkt var. Men den tog jag bort. Jag lovade mig själv att jag aldrig skulle bli kär igen och att jag skulle vara ensam ett bra jävla tag. Men det löftet bröt jag. För man kan inte stoppa kärleken, tro mig, jag försökte. Men det gick inte... Och jag är jävligt glad för det idag :) Jag kunde stryka alla punkter från den listan, eller ja. Alla dom uppnåliga målen. :)

Har en ny planlista nu

Min Planlista i Random ordning...

1. Sluta röka

2. Sluta kröka så mycket och så ofta

3. Följa mitt hjärta

4. Flytta ner till Malmö

5. Ta tag i fotograferandet igen

6. Skaffa egen studio

7. Bli rik

8. Förbli lycklig

9. Hoppa fallskärm

10. Bilda familj med Johan <3

Och på torsdag kan jag stryka iaf 4 punkter på den listan. Men den punkten jag längtar mest över att få stryka är punkt nr 10...

det är rätt intressant att reflektera över gamla inlägg, och sen att se hur det har blivit. Jag ångrar INGENTING! Inte en enda sekund, för det som har hänt har fått mig dit idag. Jag älskar Johan och jag är världens lyckligaste tjej.

Det jag och Johan har, det går inte att beskriva med ord. Det måste upplevas. Och det får jag göra varje sekund, varje minut, varje timme och varje dag som går. Och jag är så glad över att vi fann varandra. Att han fann mig.

 

Frida

29 september 2009 15:43

Awesome!! - vad finns mer å säga?! :D
Du är på rätt väg, en väldigt bra väg.. det är så här det ska vara - bättre och bättre dag för dag! :)

PUSS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Även om bröllopet kanske egentligen är rätt långt borta just nu så känns det ändå väldigt nära. Av ngn anledning så känner jag mig stressad. ha ha. Men bara för att jag är en sådan planerare tror jag. De tär mkt som måste ordnas och jag vill få ordni...

Alltså jag veeeet. Det är sjuuukt (gud vad fjortis det lät) längesedan jag va här inne. Vet inte ens om någon bryr sig egentligen. Och jag har nog faktiskt inget att skylla på mer än att det har varit väldigt mycket. Ellioth har varit väldigt väldigt...

japp... detta är min son det... min smarta son... och bortse nu från röran. höll på att storstäda den dagen :)   ...

Usch hujedamej. Igår började det. Till slut låg hela familjen i magsjuka. Till å med lille Ellioth. Annars är d ju rätt ovanligt att så små får det. Men å andra sidan. Det är ovanligt att barn under 2 år får halsfluss. Ludvig fick det 2 ggr på 2 måna...

Jag förstår inte hur han orkar? Ludvig alltså. Han tar musten ur mig. Han har så jävla mkt energi samtidigt som han är så jävla trött. Han har ju slutat vila lunch här hemma helt. Har han inte gjort på över 1 månad. Inte för att inte vi vill. Nej då....