tack min vän. innerst inne vet jag det. men känner inte det nu bara.

när älsklingen är på hockey så får Ludvig va modell. dock blev han helt slutkörd efteråt :) en bajsbomb senare så ligger han nu och sover gott   

nu är jag depp. vill handla kläder. klänningar. nya tröjor. toppar. byxor. jag går fortfarande i mammajeansen, dock får jag tumla dom hela tiden för dom är stora. går fortfarande i mina jävla mammatunikor för det är inte snyggt att ha ngn tajt tröja till mammajeansen eftersom dom är lösa i magen. det suger. jag får på mig mina vanliga jeans. men magen bubblar utanför. och då trivs jag inte. jag vill shoppa. men kan inte. inte lönt för jag vill ner i min normala storlek igen. och jag vill det nu. varför kan inte bara jag va snabbt nere i normal storlek som alla andra som föder? GAH!!! sen sitter jag ensam för johan är på hockey. trist men ville inte förbjuda honom eftersom han sällan går på det. så klart han fick göra det. Ludvig sover. sitter i soffan. deppar ner mig själv. usch nej kim sluta med det nu... frida, min tjejkompis, hon är så jävla naturligt vacker. hon kan göra vid sig i ett nafs och slänga på sig vad som helst och är vackrast i vilket rum hon går in i. även i mjukisbyxor och en tröja. är så avundsjuk. jag vill me känna mig vacker igen... men å andra sidan. anledningen till att jag ser ut såhär är att jag fött det vackraste på denna jord. så jag står egentligen ut. men det är jobbigt att inte kunna klä sig snyggt. och visst, jag kan köpa nya jeans. men då kommer jag bara nöja mej med den storleken å det vill jag ju inte...

nu tyckte jag hörde ngt snuff från ludvigs rum. hoppas han vaknar snart. jag vill snuffsa och pussa på honom ju :)