Vad vore man egentligen utan sina föräldrar?

Det var precis som om mamma och pappa visste att jag behövde dom så mycket idag. För mamma ringde, hon var på väg hem från en kurs (tror jag det va) och körde inom hit. Så skönt att få träffa henne, få krama sin älskade mamma och få gråta ut mot hennes axel. Så skönt att höra hennes lugnande ord och få känna hennes smekningar runt ryggen och över håret. Och sen, ringde min älskade pappa. Pappa som hatar att prata i telefon, ringde för att han förstod att jag behövde det. Mina älskade föräldrar. Dom sa mycket klokt. Jag vet att det kommer bli bättre. Helt plötsligt så kommer det en dag då jag inte tänker på andreas. Helt plötsligt kommer den dagen då allting vänder. Men jag vill att den ska komma nu. Och som pappa sa. Vad ska jag egentligen göra i Vimmerby? Jag ska ju lägga allting bakom mig. Och han har rätt. Jag tänkte inte på det. jag har ju ingen anledning egentligen. För jag umgås ju inte lika ofta, eller ja inte alls med skåningarna längre. även om dom vill att jag ska följa med. och andreas, ja honom kan jag ju inte åka dit med. Men vem vet. jag har semester då iaf. så vi får ser hur det känns då. jag kanske bara tar semestern och drar ner till Skåne för att vara på k-dagarna med Piffi och gänget. Jag vet inte alls hur det kommer att kännas då. Men en sak vet jag. Jag hoppas iaf att jag kommer må bättre än vad gör nu.... för jag vet att det aldrig kommer att bli andreas och jag igen. jag är nästan helt säker på det. och jag måste bygga upp ngt till mig själv. men det är svårt och jobbigt...

så tack mamma och pappa. ni betyder allt för mig och jag älskar er överallt. vad vore jag egentligen utan er?

och mamma pratade med min ande idag me jag har i lägenheten. det kändes tryggt. har hennes energi nu. ska ha med den överallt.

älskar er... tack för att ni finns...

och mamma. du var riktigt snygg :) är glad för din skull...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Även om bröllopet kanske egentligen är rätt långt borta just nu så känns det ändå väldigt nära. Av ngn anledning så känner jag mig stressad. ha ha. Men bara för att jag är en sådan planerare tror jag. De tär mkt som måste ordnas och jag vill få ordni...

Alltså jag veeeet. Det är sjuuukt (gud vad fjortis det lät) längesedan jag va här inne. Vet inte ens om någon bryr sig egentligen. Och jag har nog faktiskt inget att skylla på mer än att det har varit väldigt mycket. Ellioth har varit väldigt väldigt...

japp... detta är min son det... min smarta son... och bortse nu från röran. höll på att storstäda den dagen :)   ...

Usch hujedamej. Igår började det. Till slut låg hela familjen i magsjuka. Till å med lille Ellioth. Annars är d ju rätt ovanligt att så små får det. Men å andra sidan. Det är ovanligt att barn under 2 år får halsfluss. Ludvig fick det 2 ggr på 2 måna...

Jag förstår inte hur han orkar? Ludvig alltså. Han tar musten ur mig. Han har så jävla mkt energi samtidigt som han är så jävla trött. Han har ju slutat vila lunch här hemma helt. Har han inte gjort på över 1 månad. Inte för att inte vi vill. Nej då....