Tack underbara Sofie för dina meningar... Ja synd bara att alla bor så långt ifrån.

Jag har ont i magen. I pms magen... Jävla tur jag får det nu istället för till helgen. Annars lyckas jag alltid pricka in så jag får det när jag är i Skåne...

Hatar bara att jag får så här jävla ont...

Nej om man ska göra sig ordning och gå och lägga sig. Älskar att sova för då känner jag ingen smärta. Då märker jag inte hur söndrig jag är inombords. För så sover jag. Visserligen så drömmer jag alltid mardrömmar. Men iaf...

Det regnar ute. Regn lugnar. Det behövs.

Min profilbild på FB (bilden nedan) är tydligen himla populär. Blir så glad att höra det. Behöver det. För ibland känner jag mig som bottenskrap. Självförtroendet hamnade ju på sämsta nivå när Andreas drog. Så det hjälper himla mycket...

Åh förresten. Den nya comviq reklamen med brevduvan. Älskar den. Ha ha

Imorgon är en annan dag.

Har kommit till en punkt till på min lista. Punkt 22:Jag ska aldrig mer bli kär. Och jag vet att den punkten inte riktigt går hand i hand med punkt 7. Men jag ska aldrig mer bli kär. För Andreas var den rätta för mig. Och han har sårat mig djupt. Jag har ett splittrat hjärta. Men även om jag någon gång skulle bli hel igen så vill jag ändå inte ge det till någon. För det kommer aldrig bli riktigt helt. Andreas kommer för alltid att äga en stor del av mitt hjärta. Och det vill jag att han ska göra också.  

1. Hitta styrkan igen.

2. Släppa taget.

3. Börja le igen.

4. Göra stan med Mattias så ofta som det går :) - kontot i fara där ja ;)

5. Få tillbaka min självkänsla.

6. Inse att det inte var pga mig och att jag faktiskt är värdefull.

7. Hitta någon som jag vill vara med och som vill vara med mig, hålla mig i handen och faktiskt tycker om mig för att jag är jag.

8. Bli rik :)

9. Hoppa fallskärm med Mattias.

10. Hålla min nya form.

11. Träffa Piffi & c.o oftare.

12. Köpa ny TV och surroundsystem.

13. Umgås med min familj oftare.

14. Ta tag i fotograferandet igen.

15. Sluta blicka bakåt.

16. Skaffa egen studio.

17. Vara tacksam för att jag är i livet.

18. Sluta sitta hemma och vara bitter.

19. Träffa nytt folk.

20. Skriva en låt till Melodifestivalen tillsammans med Nina :)

21. Tatuera mig igen.

22. Aldrig bli kär igen....

DAGENS Vill ha: Tillbaka Andreas.

DAGENS Klädsel: Vit skjorta, svart ballerinakjol, svarta leggings och stövlar.

DAGENS Smink: Foundation, ögonskugga, kajal, eyeliner och mascara

DAGENS Frisyr: Uppsatt med klämmor och hårband med ros

DAGENS Låt:  Womanizer - Britney Spears.

DAGENS Planer: Jobba.

DAGENS Bästa: Finns inget.

DAGENS Humör: Vet inte.

Gårdagen var ganska okej ändå. Jag fick besök av min mamma, min pappa ringde och sen på kvällen så hörde Andy av sig och ville komma hit. Vi beställde hit lite mat och kollade på en film. Så det kändes himla skönt.

Idag är en ny dag. Måste ta tag i detta nu. Försöka tänka framåt.

Ska göra mig ordning nu. Sen ska jag och Gisela till viktväktarna. Sen ska jag jobba.

Det gör ont. Men eftersom jag inser att jag inte kan byta ut mig, hur mycket jag än vill. så får jag försöka helt enkelt. Vissa mornar kan jag vakna och känna mig stark, men att det sedan försvinner igen bara jag känner av ngt som påminner mig.

Det bästa egentligen för mig hade varit att flytta till en annan lägenhet, en som inte påminner om oss hela tiden. Men det vill jag inte. Älskar min lägenhet och jag tänker inte låta den vinna. Jag vill inte att ngn annan ska få ha den. Jag får försöka leva med alla minnen den tränger sig på med...

Vad vore man egentligen utan sina föräldrar?

Det var precis som om mamma och pappa visste att jag behövde dom så mycket idag. För mamma ringde, hon var på väg hem från en kurs (tror jag det va) och körde inom hit. Så skönt att få träffa henne, få krama sin älskade mamma och få gråta ut mot hennes axel. Så skönt att höra hennes lugnande ord och få känna hennes smekningar runt ryggen och över håret. Och sen, ringde min älskade pappa. Pappa som hatar att prata i telefon, ringde för att han förstod att jag behövde det. Mina älskade föräldrar. Dom sa mycket klokt. Jag vet att det kommer bli bättre. Helt plötsligt så kommer det en dag då jag inte tänker på andreas. Helt plötsligt kommer den dagen då allting vänder. Men jag vill att den ska komma nu. Och som pappa sa. Vad ska jag egentligen göra i Vimmerby? Jag ska ju lägga allting bakom mig. Och han har rätt. Jag tänkte inte på det. jag har ju ingen anledning egentligen. För jag umgås ju inte lika ofta, eller ja inte alls med skåningarna längre. även om dom vill att jag ska följa med. och andreas, ja honom kan jag ju inte åka dit med. Men vem vet. jag har semester då iaf. så vi får ser hur det känns då. jag kanske bara tar semestern och drar ner till Skåne för att vara på k-dagarna med Piffi och gänget. Jag vet inte alls hur det kommer att kännas då. Men en sak vet jag. Jag hoppas iaf att jag kommer må bättre än vad gör nu.... för jag vet att det aldrig kommer att bli andreas och jag igen. jag är nästan helt säker på det. och jag måste bygga upp ngt till mig själv. men det är svårt och jobbigt...

så tack mamma och pappa. ni betyder allt för mig och jag älskar er överallt. vad vore jag egentligen utan er?

och mamma pratade med min ande idag me jag har i lägenheten. det kändes tryggt. har hennes energi nu. ska ha med den överallt.

älskar er... tack för att ni finns...

och mamma. du var riktigt snygg :) är glad för din skull...

Tittar på Fullt Hus nu på trean. Snyggingen Tom Welling är ju med :) Min superman....

Det enda sättet att bli av med en skugga, är att släcka lampan. Sluta springa från mörkret och möta det man är rädd för....

Kom på att jag inte ätit ngt idag. Får nog ta en soppa sen. Ska gå på vägning imorgon. Dom lär inte vara så glada. Men så är det när man mår dåligt. Kroppen vill inte ha ngt. Den vill bara försvinna. Tyna bort. Man är sönder. Både inom och utombords.